Igår söndag hade jag en ”antidag”. Troligen var det en kombination av att det var tredje dagen vi var i Thailand och tydligt är ju att luft- och miljöombyte kan påverka, ävenså tidsomställningen. Det andra var nog att Lucifer, vår häst, skulle starta. 

Det var jättehemskt att sitta här nere och inte ha en aning om hur det funkade där hemma. Nu kunde vi visserligen se loppet i direkts, sändning på ATG:s hemsida (det är ju inte klokt hur tekniken fungerar!) så vi såg hur han bråkade lite före startboxarna. Efter start la jockeyn Abroise ner honom nästan sist, det såg bra ut. Han pullade (drog i tyglarna för att få springa fortare) men lugnade sig så småningom. Han började gå lite sakta strax före 600m kvar och ökade sedan hela tiden över upploppet. Ambroise såg ut att kunna hålla ihop honom ordentligt, men ökningen var inte tillräcklig, han lyckades klämma sig förbi så de var tre hästar på raken vid mållinjen. Tyvärr var det två hästar en bit framför dessa, men Lucifer blev i alla fall 4:a och fick en liten ”matlapp”. Efteråt var han inte trött alls och blåste nästan ingenting. Johan tror att han kanske har börjat få lite dåliga bakknän igen, han hade reagerat i veckan innan, plus att han hade ätit lite konstigt. Så helt hundra är han nog inte, så är vi övertygade om att han skulle kunna springa bättre. 

Annars vilade vi hela söndagen och tog bara en pyttepromenad på stranden på kvällen. Vi skippade Fullmoonpartyt där det brukar kunna vara uppemot 30000 ungdomar, men fullmånen såg vi! 

Idag måndag följde Mats med ut och gick på morgonen! Kors i taket! Efter frukosten gick vi till engelsmannen och hyrde mopeder. Vi fick lite rabatt eftersom vi hyr dem i fem veckor, så det kostade 130 B per dag för varje moped. Det är c:a 32 Skr, rätt ok! Först fick vi åka till macken o tanka upp dem, och sedan åkte vi till Chaloklum, längst norr ut på ön, där vi handlade lite öl och frukt. (Vilken kombination!), sedan blev det vår älsklingsstrand, Malibu Beach. Vi solade, badade och Mats snorklade lite.

Han har rakat av sig mustaschen för att det inte ska läcka in vatten, och det verkade funka bra. När vi åkte hem kom en häftig regnskur, men det är ju ingen större fara, det är så varmt fortfarande, och det går snabbt över. 

Väl hemma sprang jag på stranden några vändor. Den är knappt 500m lång så idag lyckades jag med 6 sträckor! Nu sitter vi på restaurangen under ”Happy Hour”.

Regn igen på förmiddagen. Jag gick min stavrunda i alla fall, och regnet upphörde snart. Blöt blev jag eftersom man svettas rätt rejält här i värmen och fukten. Handdukar och annat som blivit blött har svårt att torka. 

Börjar bli lite nervös inför morgondagen, då hästen ska starta på Täby. Det känns jättekonstigt att sitta här nere då. Jag har skaffat ett abonnemang på ATG så vi kan titta på loppet både när det går och i efterhand hur många gånger man vill! Såg på svenska väderprognosen att det skulle komma lite regn där också under lördagen, men det är nog inte något större problem för Lucifer, det är nog bättre med lite tung bana än för snabb tror jag.

På eftermiddagen gick vi en vända upp och ner i backarna, hamnade på ”Lucky Resort” som såg rätt dött ut. Det låg i en jättebacke och slutade med steniga klippor. Inga gäster fanns tillgängliga, bara en trebent hund som följde med oss hem!

På kvällen festade vi loss på ”fina restaurangen” med grillad barracuda och tigerräka. Mera dyrt än gott!

Stavgick bland annat i den här backen, (jo, jag har faktiskt släpat med mig hopfällbara stavar till Thailand!!) en runda på morgonen, och efter frukost läste vi på verandan eftersom det fortsatte att regna. När det slutat promenerade vi till den lilla ”byn” som ligger några hundra meter bort och består av några affärer av blandat slag. Uthyrning av mopeder, bokningsbyråer för olika utflykter och några mindre restauranger. Vi handlade på oss lite öl, dricka och en flaska gin att ha på rummet.

På eftermiddagen satte jag på mig springskorna och testade stranden. Det var jätteskönt att springa på, även om den bara är c:a 500 m lång så jag fick köra några gånger fram och tillbaka.

När det var dags för middag invaderades restaurangen på vårt hotell av två familjer med en massa barn som sprang omkring och stojade högljutt. Naturligtvis var det svenskar! Det finns inga barn som får bära sig mer illa åt än svenska barn! Så vi traskade iväg till ”kattrestaurangen”, fast vi upptäckte efter ett tag att det var den ”australiska restaurangen” vi hade hamnat på. Vi tyckte inte riktigt att vi kände igen den, och det var ju rätt. Nåja, spelar mindre roll eftersom vi har tid på oss att prova alla ställena på stranden innan vi åker hem. Snart är det nog dags att hyra moppar så vi kan komma iväg till andra ställen också. Men första dagarna har vi bestämt att ta det lugnt på hemmaplan. Vi har dessutom lite problem med dygnsrytmen. Jag är jättetrött på kvällarna och somnar som en stock, men vaknar sedan vid 3 och får läsa några timmar innan jag somnar om. Då har jag naturligtvis lyckats väcka Mats också, och han har ändå svårare att somna om. Men vi hoppas att det rättar till sig så småningom!

Efter nära två dygns resande är vi äntlige framme!

Vi började på Arlanda dit Anna skjutsade oss. I god tid för att kunna fortsätta traditionen med något lite att äta och en inledande öl före flygresan. Ett något mindre plan tog oss först till Zürich.  Där hade vi sedan bara 45 min på oss att byta flygplan. Det blev lite stressigt när vi upptäckte att vi skulle åka med en slags tunnelbana till nästa gate, hur långt kunde det vara? Men allt gick bra, vi var många som skulle ombord på det planet, så de väntade. När vi kom till våra platser blev vi glatt överraskade. Vi hade lyckats få säten vid en nödutgång, alltså med massor med benutrymme! Det var en rätt bra flygning, efter lite mat och slötittande på film sov vi lite till o från och fick sedan en riktigt bra frukost. De varma handukarna är bäst! Väl framme i Bangkok kollade vi pris på flyget till Koh Samui, men tyckte att 9000 bath var lite mycket. C:a 2250 SKr. Därför tog vi bussen in till Bangkoks centrum och järnvägsstationen för att prova nattåget. Tragisk nog var det fullbokat flera dagar framåt, det är både fullmåneparty och någon annan högtid om några dagar. Så vi tog raskt en taxi tillbaka till flygplatsen och fick svälja stoltheten och ta det dyra flyget i alla fall! Mycket sittande och väntande blir det på dessa resor. Här försöker jag logga in på ett trådlöst nätverk och Mats läste bok.

Framme på Koh Samui hittade vi ett billigt och sunkigt hotell för natten. På morgonen tog vi som tur var taxi till piren där båten skulle avgå. Det konstiga var att det var alldeles tomt på folk där! Chauffören lyckades till slut ta reda på att vi skulle till en annan pir, nästan på andra sidan ön, eftersom det blåste så mycket så kunde färjan inte gå in vid första stället. Nåja, vi kom i god tid i alla fall och fick äntligen äta frukost:

Efter en kort båttur kom den gamla vanliga pickupen från vårt hotell Salad Hut och hämtade oss. Väl framme blev det stora kramkalaset när vi träffade personalen igen! Chefskvinnan tyckte faktiskt att jag hade blivit ”very fit” sen förra året. Vi kastade oss i det varma havet och promenerade sedan på stranden för att se vad som hade förändrats. Sedan blev det ”Happy hour” och dags för våra traditionella drinkar Caprinhia och Full Moon. Nu kan semestern börja!

Senaste dagarna har jag jobbat intensivt, men nu är det sista självande timmarna… Det har varit ganska hysteriskt på jobbet. Bl a hade vi i fredags natt inte mindre än 14 personer som var misstänkta för narkotikabrott av olika slag, under 10 timmar!!

Idag slutade vi jobba 07.00 i morse, sedan gick jag och la mig här på jobbet, sov några timmar, tvättade bilen och började jobba kl 15.00 igen. Nu ska jag bara städa undan och göra färdigt allting innan jag stänger ner här på jobbet.

I morgon är jag ledig och åker till Västerås för att umgås med barnbarnet Casper. Han börjar bli så rolig, härmar ljud och en del ord och förstår en hel del av det man säger. Vi ska köpa garn så jag kan sticka en tröja till honom under semestern. Det är rätt trevligt att sitta på stranden och sticka! Dessutom ska jag skaffa några franska böcker att ta med och plugga lite. Har anmält mig till en kurs under våren för det är hög tid att träna upp franskan igen, innan det blir alldeles för sent.

Hoppas ni följer med mig till Thailand! (genom att läsa bloggen….)

Vet inte om jag börjar få lite resfeber redan, har sovit illa ett par nätter och känner mig rastlös. Men nu är det mindre än en vecka kvar!

Idag lyckades jag äntligen få tid att gå och klippa mig. Tyvärr har min vanliga frisör Johan gått under jorden, men hans ”standin” Morgan fick ta över, och det gjorde han mycket bra! Det var skönt att bli av med alla lockar inför badsäsongen….

Hästen är nu anmäld till ett lopp den 21 november. Listan såg bra ut, 16 anmälda och inga stjärnor direkt. Nåja, som vanligt ska löpet ridas innan det är klart. Vi hoppas på att jockeyn Ambroise Reilly kan rida. Tyvärr får jag inte vara på plats och se loppet, så  Anna och tränaren Johan får roa sig själva! Förhoppningsvis så ska hästen starta några gånger till medans vi är borta.

Nu hittade vi några ostar i skafferiet, som vi fick plötsligt lust till. Tur att jag har sovmorgon i morgon!

Godnatt!

Eftersom vi snart skall resa iväg, så hade vi en liten släktmiddag idag. Det var min moster faster tant Aune och morbror Dunsa som kom, och sedan min dotter Anna och hennnes Jakob. Jag var ledig på dagen så jag hade lagat en massa mat, efterrätt o annat hela dagen. Det blev en mycket trevlig kväll, tyckte vi i alla fall, hoppas de andra tyckte det också!

Här är ett kort på våra gäster. Det är lite svårt att tro att min morbror är 90 år fyllda! Han är stark som en björn och fullt vital fortfarande. Härligt! Vi hoppas att han lever många år till. Som vanligt hade han härliga gammaldags synpunkter på det här med manligt och kvinnligt, han är en riktigt gammeldags mansgris, men det har han väl rätt till i den åldern!

Nu är jag igång igen! Bloggen har ju legat nere ett tag, men nu tyckte jag att det är dags att fortsätta. Framförallt för att vi ska åka till Thailand nästa vecka och vara där i totalt sex veckor. Då kan det vara kul att dokumentera lite vad vi gör, kanske mest för oss själva, men det är jätteroligt om ni andra också tycker att ni vill läsa.

I torsdags startade hästen för andra gången sedan han flyttade in till Täby. Första gången var han ju tvåa och nu var han trea. Vi hade väl kanske lite högre förväntningar, men hästen gjorde i alla fall vad han kunde, hade man fått önska drömscenariot skulle väl jockeyn lagt honom lite längre bak och sedan väntat med finishen ett tag till. Men det är ju så lätt att veta efteråt!

Det här var sista helgen före vintern som vi var i stugan. Det har varit hur mysigt som helst.  I lördags gav vi oss iväg ut i skogen för sista svampskörden för året.Det fanns hur mycket trattisar som helst! Visserligen hade det varit minusgrader så nästan alla svamparna var stelfrusna, men det går ju bra med dessa svampar. Vi la dem på tidningar när vi kom hem, så tinade de snabbt.

Eftersom det var så fint väder hade vi tagit med fika som vi åt ute. Efter rensningen så blev det härlig trattkantarellsoppa till middag!

Söndagen ägnades åt att städa upp ute och plocka undan för vintern, ävenså inomhus där allt som kan frysa sönder måste tas med till stan.

På vägen hem stannade vi till hos Malin och Jonas. Tyvärr hade lilla Norah gått och lagt sig, så vi fick inte prata med henne.

Nu är det söndag och vi ska så småningom åka hem från stugan. Har varit här sedan i fredags kväll, och det har varit supermysigt! Betydligt bättre väder än vi trodde från början. Gräset har blivit klippt, den sluttande rabatten är rensad, och titta vad som kikade fram! Massor med fina gröna jordgubbskart. Nu hoppas vi på sol så de mognar också! I grönsaksrabatterna (pallkragarna) är det lite si och så med tillväxten. Lök, vitlök och ärtor växer så det knakar, men rödbetor, morötter och sallad blir det inte mycket av. Jag undrar vad det beror på? Nu har ju vädret varit  gynnsamt med mycket regn med jämna mellanrum, så det kan ju inte ha varit för torrt.  Tyvärr var ju grannens hund här och grävde i landen när jag precis hade planterat och sått allting, så vi blev tvungna att sätta upp staket runt grönsakerna och sedan la vi fiberduk över potatislanden, så de skulle få vara i fred. En annan fråga är ju om hunden måste vara på vår tomt?? Grannen tycker att hunden ska ha sin ”frihet”, så de betalade glatt för staket o duk, men jag tycker att det är lite bökigt att hålla på med. Potatis har jag i år utökat till två land, två olika sorter också! Den franska delikatesspotatisen är tyvärr den som kommer lite sakta som det ser ut, men vi hoppas det blir några ”pärer” innan frosten kommer.

Förra helgen när Mats var här själv, klippte han fina hål i duken, och här ser man hur lydigt blasten kommer upp. Jag har varit ganska orolig för mina plantor med tomater, paprika och physalis som jag har lyckats driva upp själv från små frön och ända till plantor som jag kunde sätta ut vid husväggen för två veckor sedan. Det kan jag inte påminna mig om att jag någonsin har lyckats med. Antingen har jag glömt att vattna dem så de dött i späd ålder, eller också har jag glömt dom ute när de ska ”härdas” på dagarna, så de har dött av kyla. Men än så länge har jag alltså lyckats i år!

Kolla bara in så fina tomatplantorna är! Det har inte kommit några blommor än, men det kanske är för tidigt.

På hemvägen ska vi stanna till i Eskilstuna och titta på Malin o Jonas nya hus, som de precis har flyttat in i. Det är ett nybyggt hus så de har fått välja en hel del av indredning och sådant själva. Spännande!

Nu har bloggen krånglat ordentligt igen, så jag ligger rätt mycket efter: I onsdags åkte jag och mina kusiner Jonny och Yvonne till  vår ö ute i Stockholms skärgård, Tallkobben heter den. Vi hade också med oss en värderare som skulle bestämma vad ön är värd, eftersom jag och min syster Maje förmodligen vill bli utlösta ur ön av de andra. Det blev en härlig tur ut med Jonnys båt och sedan en promenad runt hela ön för att visa värderingmänniskan hur det såg ut. Vi fikade på verandan till Henrys hus, och åkte sedan tillbaka till Gustavsberg. Till vänster ser ni utsikten från ”mormors badvik”  ut över det öppna havet, rätt fint! Jag var lite rädd när vi var på väg ut att jag skulle tveka i mitt beslut, och tycka att jag skulle vilja ha kvar min del i ön, men efter besöket kände jag att det var rätt att avveckla den delen av mitt liv.  Till höger ser ni den lilla stugan som vi kusiner äger tillsammans nu. Det var mormors och morfars från början och under lång tid hade vår mamma den som sin. Den är byggd på 30-talet och inte speciellt mycket renoverad sedan dess! Med stigande ålder känner jag att jag vill gärna ha det lite bekvämt, och det kan man inte påstå att man har där ute! Visst, det är jättefint, men tyvärr ganska besvärligt att ta sig dit.

På fredagen var det dags för mina döttrars kusin Ebba att ta studenten, i Falun. Så jag, Mats, Anna, Doris, Jenny o Casper åkte dit. Det var tyvärr rätt dåligt väder, kallt o regnigt, men Jesper hade ju fixat ett fint tält så efter ett tag blev det rätt varmt av alla människor.

Här ser ni ett trevlig bild på närmaste släkten. Några kanske känner igen folkdräkten som Maje har på sig?? Tyvärr ser man inte de vackra skorna så bra på bilden, men man kan skymta något rosa längst ner (hon hade rosa foppatofflor och vita  raggsockor med hål på ena hälen!!) Vi var lite oroliga att hembygsföreningen skulle komma och göra kontroll!

I söndags var det då dags för Lucifer att starta på Strömsholm. Anna o jag hade varit i valet o kvalet innan om vi skulle starta eller ej, men vi tyckte att vi skulle chansa. Det var dumt tänkt av oss! Hästen var precis lika knäpp, om inte värre, som i Göteborg. Han skulle inte gå ett steg så fort jockeyn hade kommit upp. Det slutade igen med att jag fick springa på banan och Tobbe hoppade upp i trav och red sedan iväg. Däremot i startvolten gick Lucifer som en gammal ridskolehäst, lugnt o fint och gjorde en bra start. Tobbe klämde in honom mellan två andra hästar och gick förbi (inga problem) och ledde sedan hela loppet, ända till det var 200 m kvar. Då kom de andra hästarna upp, Lucifer spottade ut bettet och tackade för sig! Sist i mål. Det var en tung resa hem. Nu väntar vi bara på att Johan Lindberg ska få en box tom i sitt stall på Täby, så ska han få ta honom i träning, och så hoppas vi att det kan lösa upp några knutar. Det är nog viktigt att han får vara tillsammans med andra hästar hela tiden, framförallt i träning. 

Tyvärr har jag ingen bild från Strömsholm just nu, men Yngve (mina barns far) var på plats och hade en värstingkamera med sig, så det kommer bilder! Detta är från genrepet dagen innan, som naturligtvis gick jättebra!